Känns som att det gått allt för lång tid sedan sist jag skrev. Har vart sugen på att skriva varje dag men har inte funnit tiden. Känns komiskt att säga så med tanke på att jag bara haft det skönt.
Torsdag var första dagen här. Medans Oscar var på jobbet bestämde jag mig för att försöka hitta stan.Hotellet ligger i affärsområdet och är en utav stadens fyra högsta byggnader. Därför var det ingen idé att promenera. Fick en liten lapp i receptionen på vad shoppinggatan hette. Sedan vandrade jag bort mot metron. Går fram till en liten disk där inne för att fråga om hjälp med att köpa biljett och veta vilken hållplats jag borde gå av. Frågar henne om hon pratar engelska, vilket hon givetvis inte gör. Fick nytta av de få spanska ord jag kan och den gamla damen fixade en karta till mig där hon kunde sätta ut ett kryss på vart jag borde åka. Tror jag väntade på tre tåg innan jag var säker på att det var rätt jag hoppade på. Men sedan kom jag fram. Och tillslut hittade jag även gatan. Ibland får man fråga lite främlingar om hjälp. Kom hem till Oscar med några shoppingpåsar i handen.
Dagen igår hade jag en härlig dag igen, den började med våran goda hotellfrukost och sedan gick jag vidare till spa-avdelningen här på hotellet. Utsikten är så extremt fin. Både från rummet vi bor i och rummet med frukosten. Tog en bild på utsikten från spaat. Efter spat hade jag och Oscar som vanligt lunchdejt. Sedan vandrade jag ut i området. Jag gick runt i två och en halv timma. Efteråt blev jag chockad över hur lång tid som hade gått. Jag försökte hitta något ställe som sålde blommor så att jag kunde köpa rosor till min fina pojkvän. Frågade många personer men ingen tycktes kännas till någon blomsteraffär. Därför slutade det med att jag köpte en ros i choklad i stället.
Idag har jag och Oscar varit och shoppat och jag har nu en del klänningar, haha. Shoppingen är så mycket billigare här. Skall snart ut och käka något gott. Vi åt på ett jätte god thairestaurang igår, får se om vi hamnar där igen.

Sista kvällen på Teneriffa nu, i morgon är det dags för nya äventyr. Då skall vi lämna havet, promenadstigarna på de krokiga vägarna. Vi lämnar det fräcka huset som vi spenderat tre veckor i. Vidare till storstadsmiljö, butiker och tunnelbana. Checka in på hotell och njuta av hotellfrukost, klagar inte. 

Häromdagen var det en riktigt vacker kväll, månen lös starkt över havet. Det liknande en solnedgång. Var så himla ljust.
Jag och Oscar skyndade ut och satte oss i bilen. Körde mot havet, går ut ur bilen och vandrar mot några klippor. Tog lite bilder med kameran men det blir ju aldrig riktigt lika vackert som i verkligheten. Dessutom fångar kameran upp för mycket ljus. Men ser ändå ganska härligt ut.

Ikväll skulle jag gissa att jag och Oscar kommer att spela data, vi har fastnat en del där det sista. Haha jag är fast. 

Idag vaknar jag av Maricarmens höga musik som spelas från köket. Kan säga att dagens musik inte var lika uppskattad som den hon spelade igår kväll. Då var det musik som ”It's raining men” eller ”Girls just wanna have fun”. Haha.
Jag satt då bakom dataskärmen medans jag spelade LoL, och sjöng med. Oscar är väldigt glad att detta har hänt. Att jag faktiskt tycker om att spela samma dataspel som han är så duktig på. För er läsare som inte är så insatta så är det LoL (Leage of Legends) som killarna i huset spelar. Och det är det som är deras jobb, att spela LoL.
Det var nog två dagar sedan jag började spela, och nu är jag fast. Tänker snart gå och sätta mig bredvid Ogge för att spela ett game. Sedan är det dags för frukost.
Häromdagen lagade Maricarmen mat åt familjen, det var ris igen och någonting som jag först trodde var kyckling. Tyckte det smakade bra. Sedan frågar hon om vi tyckte det var lika gott som sist. Anledning att hon undrar är eftersom att hon i stället för kyckling hade tillagat kanin. Kände hur maten började växa i munnen på mig. Nyss smakade det kyckling och sedan kunde jag inte sluta tänka på mina små söta kaniner jag haft då jag var liten. Eller de fina kaniner som brukar springa utanför huset. Men men, jag länsade tallriken. Försökte njuta ändå.

Igår åkte jag och Oscar med Enrique och hans tjej Carla till en liten strand i närheten. Doppade fötterna och satt i det grunda vattnet. Jag och Carla satt och pratade lite. Vi kom in på ämnet invandring. Hon berättade att många personer kommer från Marocko för att jobba på Teneriffa. Att det är dem som får ta jobben som ingen annan vill ha. Hon berättade också att hon kände en kille från Mali som flytt hit. Han hade gömt sig i ett extremt litet utrymme på en båt. Där låg han utan mat med flera andra gömd i mörkret. Folk ovanför brukade emellanåt peta på människorna två gånger på axeln. Svarade dem inte så kastade man av dem från båten. Eftersom att det vanligtvis innebar att dem hade avlidit. Men det kunde också innebära att dem låg medvetslösa. Och i så fall hade de ingen chans att svara, vilket innebär att de kastades av från båten. Det var många som dog under färden. Killen som Carla kände hade legat så skevt att han när han kom fram till Teneriffa hade tappat viss rörlighet i sin arm. Som tur var kom den tillbaka. Men tänk alla de människor som lagt sig i utrymmet i hopp om att få ett bättre liv, men sedan försvann mitt ute i havet.

När jag hör om sånt här får jag sån extrem lust att börja utbilda mig inom mänskliga rättigheter. Tror att det är det som jag är ämnad för att göra. Att hjälpa andra där ute som inte är lika lyckligt lottade och föddes i ett land med de möjligheter som man själv gjorde.  

By the way, tappar nästan tidsomfattningen här. Kan knappt fatta att vi snart varit borta i tre veckor.